Om demens

Demenssjukdomar

 

160.000 människor i Sverige lider av en demenssjukdom. 10.000 av dem är under 65 år. Tillsammans med anhöriga och närstående berörs närmare 1 miljon människor. Man räknar med att cirka 25.000 personer insjuknar varje år. Enligt Socialstyrelsen kommer så många som 270.000 personer att vara drabbade av en demenssjukdom år 2030.

Vad är demens?

Det är vanligt att uppleva minnesstörningar när man blir äldre. Ofta är minnesproblemen övergående, men det kan också vara första steget i en demenssjukdom.

Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen. Andra funktioner som brukar drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor.

Läs mer nedan om:

De vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom

Vaskulär demens (blodkärlsdemens)

Frontallobsdemens (pannlobsdemens)

Lewy body demens (Lewy kropps demens)

Tillstånd som kan likna demens

Förvirringstillstånd

Depression

 

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Sjukdomens förekomst samvarierar starkt med ålder och vanligtvis drabbas människor äldre än 65 år av sjukdomen. Det finns även fall av Alzheimers sjukdom i lägre åldrar och man kan få i mycket sällsynta fall sjukdomen redan vid 50 års ålder.

Orsaken till Alzheimers sjukdom är inte helt känd, men en förändrad omsättning av ett äggviteämne som kallas för beta-amyloid anses vara en viktig komponent vid sjukdomsutvecklingen. Symptomen kommer oftast smygande och sjukdomsförloppet är långsamt. Det kan ta flera år innan man får så påtagliga symptom att man söker hjälp. 

Vaskulär demens

Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan. Blodproppar som drabbar större blodkärl till exempel vid stroke (hjärnblödning, slaganfall) kan skapa plötslig försämring. Den vanligaste typen har dock ett smygande förlopp som vid Alzheimers sjukdom. Vid denna demensform finns ofta ett högt blodtryck sedan tidigare i livet, sjukdomar i hjärta, blodkärlssystemet eller diabetes. Man räknar med att ca 25 % av alla demenser är av denna typ, siffran är något högre i de högsta åldrarna. Ofta finns blandtillstånd mellan Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

Lewykroppsdemens (Lewy Body demens)

Det har varit känt i många år, att hos patienter med Parkinsons sjukdom bryts nervceller ner i hjärnstammen. En läkare vid namn Lewy beskrev utifrån sina fynd vid mikroskopiska undersökningar, att åtskilliga nervceller var fyllda med en enfärgad substans.

Dessa fynd gjorde att man introducerade begreppet Lewy-kroppar. Under senare tid har forskningen visat att närvaro av Lewy bodies i nervcellerna är gemensamt med demens.

Frontallobsdemens (pannlobsdemens)

Detta är en ovanlig demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar. Demens med symptom från pannlober debuterar i de typiska fallen tidigt, ibland före 50 ålder. Minnet och tankeförmågan finns ofta väl bevarad vid pannlobsdemens, medan personlighetsförändringar märks tidigt i sjukdomen, med minskad omdömesförmåga. Personen slutar till exempel att bry sig om sin hygien och känslolivet avtrubbas. Personen blir ofta lättirriterad. Den sjuke upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet. Minnet drabbas ofta först mot slutet vid frontallobsdemens.

Demens vid Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär att de nervbuntar på djupet av hjärnan som styr smidigheten i kroppsrörelserna av okänd anledning successivt förlorar sin funktion.

Symtomen är framför allt muskelstelhet med framåtkrökt kroppshållning och förkortade steg, darrningar i händer och fötter i viloläge samt nedsatt tempo i rörelser och reaktioner. Synvillor kan ibland utlösas av sjukdomen, men är oftast tecken på biverkningar av läkemedelsbehandlingen.

Alkoholdemens (Wernicke-Korsakoffs syndrom)

En svår B-vitaminbrist ger typiska skador lokalt i hjärnstammen som kan utvecklas till två sjukdomstillstånd, vilka bär hjärnforskarna Wernickes och Korsakoffs namn.

Förvirringstillstånd

Förvirringstillstånd orsakas av en tillfällig försämring av hjärnans funktioner. Medan demenssymptomen utvecklas under lång tid kommer förvirringssymptomen snabbt.

En person med förvirrningstillstånd kan få svårt att känna igen sin omgivning eller människorna, misstolkar ofta händelser, blir okoncentrerad, kommer inte ihåg vad som hänt och vad som sagts. Den förvirrade kan ofta bli orolig, irriterad eller arg. Plötsligt kanske personen inte känner igen sin egen make eller maka.

Depression

Vid en depression har man svårt att känna glädje. Man kanske kan le korta stunder men dysterheten finns hela tiden och man har inte lust att prata med någon. Irritabilitet är inte ovanligt. Man har ofta ångest. Symptomen brukar vara svårast på morgonen och lättare på kvällen Depression är vanligt vid demens och försämrar livskvaliteten påtagligt.

Depression är ett sjukligt tillstånd. Det är naturligt att vara ledsen när man drabbas av sorg men vid depression finns en inifrån kommande nedstämdhet utan att det behöver finnas någon yttre orsaker. Också när en människa tycker sig ha orsak till att vara ledsen kan det finnas en behandlingsbar depression bakom. Depression omfattar tillstånd som kan variera från lätta till uttalade störningar, där människans hela beteende påverkas. I hög ålder eller vid demens är det vanligt att få depressioner.