Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.
Forskning och framsteg
Ny alzheimermedicin ger hopp - godkänd i USA
Svensk forskning ligger bakom ny alzheimer-
medicin som visat goda resultat. Med hjälp av en antikropp kan skadliga klumpar i hjänan förebyggas och avbryta sjudlomsförloppet. Det n är ett nytt framsteg i bromseffekten av sjukdomens utveckling hos den drabbade enligt forskarna. Hittills har enbart symtomlindrande läkemedel funnits mot alzheimers, men den svenske professorn Lars Lannfelt och hans foskargrupp har tillsammans tagit fram en ny medicin som direkt påverkar den underliggande orsaken till sjukdomens utveckling, hävdar de.
Vi tog fram den här antikroppen Leqembi, eller BAN2401 som den hette då, på mitt labb i Uppsala. Senare inleddes ett samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai som även har drivit den kliniska utvecklingen och de kliniska studierna, säger Lars Lannfelt. Antikroppen blev startskottet för det nya läkemedlet. Leqembi är i dag det första fullt godkända sjukdomsmodifiierande läkemedlet. Antikroppen Lecanemab, marknadsförs under varumärket Leqembi och har utvecklats av det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen. Men själva upptäckten gjordes av det svenska läkemedelsföretaget Bioartic, där Lennfelt är medgrundare. Läkemedelet har testats globalt inklusive i Sverige. Det var en stor studie med nästan 2 000 patienter. Under testningen såg man att sjukdomen hade bromsats uppskattningsvis 80% hos vissa deltagare. Det var en så pass kraftig minskning att det inte längre kunde diagnosticeras med Alzheimers sjukdom. Framgångsreceptet var att behandlingen sattes in tidigt. Läkemedlet finns ännu inte i Sverige men kan köpas i USA och Kanada. Lars Lannefelt hoppas på ett godkännande av Leqembi i Europa under nästa vår. Källa: Svenska Dagbladet, 26072023, s 10.
Ortostatisk hypotension
(Lågt blodtryck)
Förekomsten av ortostatisk hypotension
ökar med åldern och tillståndet är
dessutom vanligt förekommande vid en
rad olika sjukdomar. Enligt professor
Elisabet Londos vid Minneskliniken på
Skånes universitetssjukhus i Malmör kan
behandling av ortostatism medföra stora
hälsoförbättringar. Ortostatisk hypotension är ett tillstånd som lätt kan förbises. Vissa patienter uppvisar de klassiska symtomen, men många är asymtomatiska eller har bara lindriga symtom.
Symtombilen vid ortostatisk hypotension kan vara lömsk enligt Elisabet Londos. Om en patient blir yr eller får svimningskänsla av att resa sig, så tänker man naturligtvis på blodtrycket. Men många äldre får inte alls den reaktionen; ibland kan det enda uttryket vara ont i rygg och axlar., en generell försämring av hälsotillståndet, eller försämring av grundsjukdomen. Patienterna kan känna sig tröttare, blir mer förvirrade och försämras kognitivt. Att få ordning på blodtrycket kan göra stor skillnad, man skulle kunna säga att man påverkar behandlingen av den underliggande sjukdomen genom att behandla blodtrycket enligt Londos. Eftersom symtomen är diffusa och de potentiella behandligsvinsterna stora kan det vara motiverat att ta ett ortostatiskt blodtryck på samtliga äldre en gång om året.De patienter som är svårast att behandla är de som lider av både hypertoni och ortostatism. I dessa fall behöver man mäta blodtrycket över hela dygnet för att få en rättvisande bild. För patienter med ortostatism som står på blodtryckssänkande behandling är en första åtgärd att minska eller helt sätta ut denna. Ändrade kostvanor med små tätare måltider, stödstrumpor och att vara försiktig när man reser sig upp är andra viktiga åtgärder. Om det inte är tillräckligt kan man pröva Midodrin en alfa -adrenerg agonist som verkar genom att kontrahera perifera kärl. Tiden är begränsad för äldre patienter och patienter med degenerativa sjukdomar och det känns angeläget att snabb kunna ge dem effektiv läkemedelsbehandling säger Elisabet Londos.
Källa: Neurologi i Sverige, nr 2-22, s 35-37
Kombination av biomarkörer kan identifiera vanlig kognitiv sjukdom
På senare år har subkotikal småkärlssjukdom seglat upp som en allt vanligare kognitiv diagnos. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet att det går att identifiera patienterna genom att kombinera två olika biomarkörer som mäts i ryggvätska och blod, vilket ökar möjligheten för både behandling och utveckling av läkemedel. Fyndet innebär också att möjligheterna att renodla patientunderlag under kliniska prövningar för nya läkkemedel blir bättre. Det är viktigt att kunna diagnostisera patienter med dessa sjukdomar, eftersom studier på nya behandlingar för respektive sjukdom behöver göras på grupper av patienter som har den sjukdom som det undersökta läkemedlet är tänkt att användas för.
- För en behandlingsstudie för exempelvis Alzheimers sjukdom behöver man veta att alla patienter har Alzheimer och inte en annan kognitiv sjukdom, annars blir inte resultatet rättvisande, förklarar Petronella Kettunen.
Resultatet publliceras i den amerikanska alzheimerföreningens tidskrift Alzheimer´s and Dementia.
Skillnaden mellan Alzheimer och subkortikal småkärlssjukdom ser ut så här:
* Alzheimers sjukdom utvecklas gradvis. Sjukdomen ger oftast minnesförlust tidigt i sjukdomsutvecklingen eftersom de hjärnregioner som ansvarar för denna funktion bryts ned.
* Subkortikal småkärlssjukdom påverkar kärlen djupt inne i hjärnan, under hjärnbarken, och de kognitiva symtomen blir därför annorlunda. Ofta insjuknar patienten plötsligt med personlighetsförändringar och en längsammare tankeförmåga, innan minnet blir märkbart försämrat.
* Småkärlssjukdom kan kopplas till högt blodtryck och patienter uppvisar ofta små hjärtinfarkter och andra kärlskador i den vita substansen. Patienter med subkortikal småkärlssjukdom utgör en stor del av fallen inom sjukdomsgruppen vaskulär kognitiv sjukdom.
Källa: Neurologi i Sverige, (nr 2-2022, s 54-5
Forskning och framsteg
Alzheimers sjukdom
Ännu finns inget botemedel eller behandling som
kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers
sjukdom. De läkemedel som finns är bara
symtomlindrande. Men forskning pågår.
I en studie som kallas Claritystudien utvärderar
man om en så kallad monoklonal antikropp kan
bromsa symtom och förändringar i hjärnan.
I studien ingår patienter i tidiga sjukdomsfaser,
som får det potentiella läkemedlet, en monoklonal
antikropp(BAN2401), alternativt overksamt placebo.
Antikroppen ges för att minska mängden av skadligt
amyloid-beta, ett protein som samlas i hjärnan och
förmodas orsaka sjukdomen. Detta är sista kliniska testet innan antikroppen kan godkännas och få börja säljas på marknaden. Clarity studien beräknas pågå fram till 2022.
Nytt blodprov för att diagnostisera Alzheimers sjukdom
Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom men vi har möjlighet till tidiga diagnoser så vi kan lindra konsekvenserna och förhoppningsvis snart även bromsa förloppet säger Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning i Lund. Hans forskning kring Alzheimers sjukdom har resulterat i många prestigefulla priser. 2021 fick han Svenska Läkaresällskapets jubileumspris och Irving Cooper Visiting Professorship at Mayo Clinic. Han är också en av väldens mest citerade forskare. 2020 presenterade forskarteamet det senaste tillskottet inom diagnostik, ett enkelt blodprov. Detta kan vara på marknaden inom några månader, först i USA senare i Sverige. Blodprovet kollar blodbiomarkören fosforylerat tau217p-tau217, som kan kopplas till sjukdomsutvecklingen och blodprovet ett verkligt genombrott. Det är ett stort framsteg att kunna diagnostisera sjukdomen med ett enkelt blodprov som på många sätt är lika bra som de tidigare dyra undersökningarna. Blodtestet kommer att minska antalet patienter som får fel diagnos och därmed inte korrekt behandling. Källa:Neurologi, nr 1, 2023, s 30-37.
Nytt Läkemedel
Idag inga botemedel mot Alzheimers sjukdom och forskningen kring olika läkemedel är intensiv. I januari snabbgodkände amerikanska FDA läkemedelskandidaten Lecanemab, och ansökan om marknadsgodkännande inom EU är inlämnad. Om Lecanemab godkänns i Europa blir det första läkemedlet som riktas mot själva orsaken till sjukdomen - inte symtomen, säger Oskar Hansson. Källa: Neurologi, n 1, 2023, s 37.
Mötas i musik - kostnadsfri utbildning
Musik och rytm berör oss känslomässigt med minnen
och associationer. Efter att ha aktivt varit tillsammans i
musik en stund börjar demenssjuka komma in i sin
kropp och få tillgång till sina känslor. Och inte minst ger
delaktighet i musik en känsla av att vara sedd och
bekräftad. Välbefinnandet ökar. Svenskt
Demenscentrum erbjuder den kostnadsfria,
nätbaserade utbildningen "Mötas i musik", om hur
man kan använda musik i demensvården. Det finns också ett inspirationshäfte med cd att köpa i Svenskt Demenscentrums webbutik.
