Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.

Nyheter

Juridik - Försäljning av fastighet

Ny tolkning slår mot framtidsfullmakter

Förr eller senare drabbas många människor av sjukdom eller nedsatt hälsa och behöver hjälp att ta hand om sig själv och sin ekonomi. Sedan 2017 kan man så länge man fortfarande är frisk, med hjälp av en framtidsfullmakt själv planera för hur man vill få hjälp med sin ekonomi när man inte längre klarar det själv. Framtidsfullmakter är ett alterrnativ till god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Det är vanligt att makar och sambor ger varandra en framtids-fullmakt så att den som är frisk kan företräda den som är sjuk eller inte längre klarar sig själv när den dagen kommer. Hittills har man kunnat utforma framtidsfullmakten så att den friske maken eller sambon kan sälja det gemensamt ägda huset, men det har Lantmäteriet nu satt stopp för.

Lantmäteriet har nämligen gjort en ny tolkning av lagen och kommit fram till att den jävsregel som finns i lagen är ett hinder. Om den friske maken säljer det gemensamma huset och skriver

under köpehandlingarna med stöd av framtidsfullmakten så beviljar inte Lantmäteriet lagfart för köparen. Jävsregeln i lagen innebär att fullmaktshavaren inte får företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, dess make, sambo, barn eller någon annan som fullmaktshavaren företräder är motpart eller av någon anna anledning kan ha motstridiga intressen. Lantmäteriet har kommit fram till att begreppet "motstridiga intressen" ska tolkas så att om den friske maken (fullmaktstagaren) eller någon annan i jävskretsen äger en fastighet tillsammans med den sjuke partnern (fullmaktsgivaren) så finns det ett motstridigt intresse. En bidragande faktor till Lantmäteriets långtgående tolkning är sannolikt att lagtexten är otydligt utformad och att jävsfrågorna kommenteras kortfattat i förarbetena. Det är klart att man behöver respekterra jävsregler, men i det här falltet innebär Lantmäteriets nya tolkning att myndigheten i praktiken kör över framtidsfullmakten. I stället får den friske maken begära att det förordas en god man för den sjuke för att kunna genomföra försäljningen. Lantmäteriet konstaterar att även rättshandlingar som mycket väl stämmer med fullmaktsgivarens intressen eller till och med uttryckligen anges i fullmakten kan träffas av jävsförbudet eftersom det även kan stå i överensstämmelse med fullmaktshavarens intressen. Det visar att Lantmäteriet också ser att det finns problem där. Lantmäteriets tokning innebär även att en husförsäljning och en bostads-rättsförsäljning kommer att hanteras på olika sätt. Eftersom man inte behöver söka lagfart när man köper en bostadsrätt kommer Lantmäteriet att inte att kunna hindra den friske maken att sälja den gemensamma bostadsrätten med stöd av framtidsfullmakten. Villaägarna uppmanar nu regeringen att se över lagstiftningen. Källa: Lena Södersten förbundsjurist, Villaägarnas riksförbund. Svenska Dagbladen 2023-03-18, s06.

Ny pärm för uppföljning av demens efter diagnos

Nu har dr Wilhelmina Hoffman tillsammans med Svenskt Demenscentrum tagit initiativ till en personlig pärm för kognitivt sjuka likt den man får som cancerpatient. Den är konkret utformad med ett antal fäggranna flikar där man kan slå upp sådant som känns väsentligt för en persom med demenssjukdom och deras anhöriga att få veta, Till exempel: råd och tips, hänvisning till hemsidor där man kan få mer information, kost, körkort, fullmakter, sjukskrivningar, vart vänder man sig inom sjuvården, vilka rättigheter har jag när det gäller samhällets insatser. En flik i pärmen heter "min vårdplan" där man tillsammans med sin läkare och bistånds-handläggare kan sätta in vad som händer och vad som kommer att hända framåt. Längst bak finns plastfickor för egna dokument och anteckningar. Pärmen heter "Min pärm" den skall vara levande och där saker över tid kan bytas ut och nytt material tillkomma. Den finns i digital form på Svenskt Demenscentrums hemsida, där kan man ladda ner materialet och göra sin egen pärm. Det går även att beställa en färdigpackad pärm. Kontakta Svenskt Demenscentrum tel 08-690 5800.

------------------------------------------------------

Blodprov kan avslöja tidig Alzheimer   (källa: Demensforum nr 2, 2019

Flera studier under det senaste året har visat att biomarkörer i blodprov kan avslöja tidig Alzheimer säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.Vad som händer i hjärnan när man drabbas av alzheimer är att det bildas klumpar i hjärnan av proteinet beta-amyloid. De här växande klumparna gör att halterna av proteinet minskar i ryggvätskan, men också i mycket små mängder. Parallellt ökar halten av en fosforylerad form av proteinet tau, som utsöndras av nervceller som är påverkade av amyloidklumparna. Det är dessa proteiner som man nu kan mäta i blodprover säger Henrik Zetterberg. Redan i höst räknar Henrik med att sjukvården ska kunna genomföra dessa blodtester på patienter och tror att det kan innebära ett genombrott i utvecklingen av läkemedel mot alzheimer. Det pågår studier där man testar läkemedel med antikroppar för att också bromsa förloppet vilket innebär att man får en vaccinering med en dos i månaden för att bromsa sjukdomens utveckling. 

Vill du veta mer gå in på Alzheimer Life´s hemsida eller på deras blogg: alzheimerlife.se

---------------------------------------------------

Ny utbildning

Kommunikation ABC - en ny webbutbildning om personcentrerad kommunikation vid demenssjukdom. Utbildningen handlar om hur det är att leva med demenssjukdom och hur du kan stötta personen att få vara den han/hon vill vara, under hela sjukdomsförloppet.

Utbildningen vänder sig till anhöriga, vård- och omsorgspersonal och andra som möter personer med demenssjukdom. Är tillgänglig på Svenskt Demenscentrums utbildningsportal från och med september 2022. Där hittar du även Demens ABC och flera andra avgiftsfria webbutbildningar om demenssjukdom. Läs mer på

demenscentrum.se/utbildning/webbutbildningar.

------------------------------------------------------

Råd till dig som har minnesproblem och misstänker demens:

* Gå till en läkare. Tveka inte, vänta inte. Om du har Alzheimers sjukdom, eller någon annan demenssjukdom, är det viktigt att få symtomlindrande läkemedel så snart som möjligt. Ju tidigare medicinsk behandling påbörjas desto bättre blir det. De kan vara otroligt tufft att få en diagnos men det kan också vara en lättnad. Det är bättre än att leva med ångest och oro över vad det kan vara för fel. 

* Känn ingen skam. Du har drabbats av en sjukdom och du har absolut ingenting att skämmas för. Våga prata om sjukdomen och isolera dig inte. 

* Be om hjälp. Om det är något som är svårt för dig - det kan vara något praktiskt som att slå ett telefonnummer eller knyta skorna - tveka inte att be om hjälp.

* Ta hand om dig. Gör saker som din kropp och själ mår bra av. Prioritera sömn och återhämtning. Ät bra och näringsrik mat med massor av grönsaker. Rör dig regelbundet, välj en träningsform som du tycker om. Görr saker som gör dig lycklig, omge dig med människor som ger dig positiv energi.

Råd till dig som är nära anhörig:

* Ha tålamod. Det går inte så fort för den som har en demenssjukdom. Det tar tid att röra sig, tid att tänka och det tar tid att prata. Fråga om det är okej om du hjälper till att fylla i ord och namn på personer under ett samtal. En del som har demens tycker att det är hjälpsamt, andra tycker att det känns förminskande.

* Var inkännande och lyssna. Tänk på att dagsformen hos den som är sjuk kan variera väldigt mycket. Fråga hur personen mår och vad hen behöver. Det kan vare en kram, hjälp med något praktiskt, en promenad, en mysig långlunch, tröstande ord eller något annat, Ställ frågan:

"Vill du prata om sjukdomen idag? Ibland har den sjuke lust att prata om sin sjukdom andra dagar vill hen pausa. 

* Var dig själv. Försök att vara som vanligt när ni ses. Skoja, skratta, dela med dig av saker som har hänt, prata gamla minnen....Kort sagt, var som du brukar i er relation. Prata inte barnspråk. Ställ inte tusen frågor och fråga inte: "Kommer du ihåg det?" Det kan kännas som ett läxförhör för den som är sjuk. Prata inte över huvudet på personen som är sjuk. Och prata inte överdrivet långsamt, kan uppfattas av den sjuke som att de är en idiot. Det är bara en människa som har en sjukdom som påverkar hens hjärna. Källa: Innan jag glömmer, Nina Gunke & Helene Arkhem, (s 172).

_____________________________________

Nyttig information:

Behöver du ett nationellt id kort - så här gör du

Kontakta passpolisen för att få ett giltigt idkort. Man måste infinna sig personligen. Har man svårt att röra sig är det inga problem (de fixar det). Ha med en giltig id handling (ex personbevis kan erhållas hos skattemyndigheten). Det är inga problem om man inte kan skriva sin namnteckning. Id-handlingen är klar inom 4-6 veckodagar. Det kostar 400 kronor (år 2022).

------------------------------------------------------

Äldrelinjen

Är du äldre och känner dig ensam eller behöver stöd kan du ringa till volontärerna på Äldrelinjen. 

Tel: 020-22 22 33 de har öppet mellan 10-15

---------------------------------------------------

Behöver Du färdtjänst?

Då kontaktar du din husläkare som gör en bedömning och skriver ett intyg som skickas till Region Kalmar Län/KLT.