Vem gör vad? Låt oss reda ut begreppen!

Demensteam

I ett demensteam ingår oftast olika yrkesgrupper från både kommun och region (tidigare Landstinget). I demensteamet kan till exempel ingå samordnare, sjuksköterska, undersköterska, biståndshandläggare, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent, läkare, dietist och logoped. Personerna i ett demensteam har särskilda kunskaper om patientcentrerad omvårdnad och BPSD, "Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens".

Demenssjuksköterska

Av alla landets kommuner har 77% en samordningsfunktion av något slag, ofta en demenssjuksköterska eller motsvarande, det visar en utvärdering som Socialstyrelsen gjorde 2018. En del demenssjuksköterskor är diplomerade Silviasjuksköterskor. De har fördjupade kunskaper på högskolenivå om demenssjukdomar och andra kognitiva sjukdomar.

Biståndshandläggare

Kommunens biståndshandläggare är oftast socionomer i grunden. De fattar beslut om insatser för den som är sjuk, tex. dagverksamhet, kortidsboende, vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Biståndshandläggaren informerar också om hjälp som är anpassad till anhörigas behov. Vissa typer av stöd är avgiftsfria och kräver inga ansökningar eller beslut, tex stöd från en anhörigkonsulent eller anhörigträffar. För andra typer stöd krävs ett beslut från biståndshandläggare och även samtycke från den närstående. Ibland krävs också biståndsbeslut för avlösning i hemmet.

Anhörigkonsulent

Alla kommuner har inte någon anhörigkonsulent, men om det finns en i din kommun kan du be om ett individuellt samtal eller hembesök för att få råd och stöd. De kan också ordna anhörigträffar och vara närvarande när biståndshandläggare gör hembesök. Det finns två

anhörigkonsulenter s.k. förbundskonsulenter som är knutna till Demensförbundet, en för södra Sverige Margareta Svensson tfn 076 243 9737 och en för norra Sverige Anette Svensson tfn 072 546 0422.

Arbetsterapeut

En arbetsterapeut gör besök i hemmet, hjälper till med anskaffning av tekniska hjälpmedel och kan se till att bostaden anpassas och skräddarsys efter den demenssjukes behov. Smarta hjälpmedel är till exempel digitala kalendrar, specialanpasssade telefoner och fjärrkontroller, spisvakt, trådlösa sakfinnare och läkemedelsdosetter/läkemedelsrobot. En del kan man få kostnadsfritt, annat köper eller hyr man.

Minnesmottagning

Att ställa en demensdiagnos är inte lätt. Flera fysiska och psykiska bedömningar och provsvar skall vägas samman. Det är viktigt att kunna utesluta andra orsaker till minnesproblem än demenssjukdom, tex utbrändhet, stress, sömnbrist, B12-brist, sköldkörtelrubbning, TBE, borrelia, depression och läkemedelsbiverkningar. Om utredningen som görs vid en hälsocentral visar på behov av en utvidgad demensutredning remitteras man till en minnesmottagning. Det är här som magnetröntgen och ryggvätskeprov

(lumbalpunktion) görs. Det är vanligt att yngre personer med misstänkt demenssjukdom remitteras direkt till en minnesmottagning för utredning, utan att först ha genomgått en basal utredning.

Dagverksamhet

Möjlighet att vistas på dagverksamhet några timmar i veckan är något som ofta uppskattas, både av personen med demenssjukdom och anhöriga. Dagverksamheten erbjuder stimulans, umgänge och sysselsättning samtidigt som anhöriga får avlastning. Socialstyrelsen gör regelbundet utvärderingar av hur deras riktlinjer för vård och omsorg vi demenssjukdom efterlevs. En utvärdering visade att mindre än en femtedel av kommunerna kan erbjuda dagverksamhet med inriktning mot yngre med demens Det är vanligast att dessa finns i storstäderna. Alla kommuner har möjlighet att köpa dagverksamhet i en annan kommun. Detta gör var tionde kommun. Det kan vara särskilt aktuellt i mindre kommuner där antalet yngre med demens inte är så många.

Vad gör du om din närstående nekar hjälp?

Det är mycket vanligt att personen med kognitiv svikt nekar till att ta emot hjälp, att göra en minnesutredning eller ens släppa in någon främmande innanför dörren. Oftast är det du som anhörig som har tagit första kontakten med exempelvis en biståndshandläggare. Man kan enligt lagen inte tvinga någon att ta emot hjälp. Däremot kan man försöka med lite lirkande och till exempel säga att en anställd på kommunen kommer hem och berättar vilken service som erbjuds. Om en demensutredning behöver göras kan man be husläkaren kalla till en allmän hälsoundersökning.

Det går heller inte tvinga någon att flytta till särskilt boende. Oftast får anhöriga försöka övertyga personen med kognitiv svikt om fördelarna med att flytta. Kanske lyckas de genom att beskriva boendet som ett slags vilohem med all möjlig service och med möjlighet till både avkoppling och aktiviteter.

Ett annat sätt kan vara att föreslå ett besök på boendet. Om din närstående verka tycka att det är trevligt, fråga om hen kan tänka sig att stanna där några dagar. Om det fungerar kanske en permanent flytt så småningom går att få samtycke till.

(källa: Svenskt Demenscentrum 2021)

Vem hjälper till med vad?

God Man

Betala räkningar, tilldela huvudmannen pengar

Ansöka om bidrag, fonder, hjälpinsatser.

Överklaga beslut, bevaka rättigheter

Sälja/köpa hus lägenhet, säga upp hyresavtal,
ansöka om nytt boende.

Anhörig, boendepersonal eller personlig assistent

Hämta ut mediciner

Städa, vattna blommor, hänga upp gardiner

klä på sig, äta, sköta hygienen

Anhörig, boendepersonal, ledsagare eller personlig assistent

Följa med till läkare

Följa med till och från aktiviteter

Promenera, fika eller gå på bio

Anhörig, personlig assistent, kontaktperson, boendepersonal

Påminna om möten samt att motivera till att söka jobb

Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.