Forskning och framsteg

 Forskning och framsteg                                                          






Avhandling om stöd till yrkesarbetande anhöriga

Den 28 oktober 2017 presenterade Stefan Andersson forskningsresultat från ett avhandlingsarbete om stöd till yrkesarbetande anhöriga av  Informations-        och Kommunikation Teknolonogi (IKT).

Stefan är specialistsjuksköterska inom  vård av  äldre  och forskare vid                  Linnéuniversitetet och Nationellt Kunskapscentrum. Stefan redovisade att en tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) ger hjälp, stöd och vård till en närstående, de allra flesta till någon äldre. För flera anhöriga är kombinationen utmanande och kan innebära inverkan på hälsa och välbefinnande, arbetsliv och ekonomi.

Trots att flertalet anhöriga upplever positiva aspekter känner flertalet skuld och känner sig oroliga inför framtiden. Vi vet idag att många anhöriga är i behov av information och kunskap. För somliga finns behov av att bryta social isolering, motverka stress och utbrändhet. Yrkesverksamma anhöriga kan dessvärre ha svårt att ta del av vanliga anhörigstöd på grund av arbete och åtagandet att ge vård, hjälp och stöd. Flertalet väljer därför bort eget stöd.


Som ett potentiellt stöd för yrkesverksamma anhöriga presenterades Informations och Kommunikation Teknologi (IKT). IKT-stöd anses idag allmänt vara ett betydelsefullt redskap för en effektivare vård och omsorg. Viktiga frågor att belysa är om och hur IKT kan utgöra redskap att stödja anhöriga över tid och bidra till partnerskap mellan anhöriga, vårdtagare och personal under olika faser av anhörigas vårdande. Under presentationen redovisades att stöd via IKT kan underlätta för anhöriga att hantera svårigheter i att ge vård, hjälp och stöd och de svårigheter som kan uppstå i att balansera detta med arbetsliv.

Ca 30 personer lyssnade på Stefans presentation på TIC-huset, däribland representanter från Kalmar Demensförening, som dock inte var med och anordnade.


Forskning och framsteg 

Alzheimers sjukdom

Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. De läkemedel som finns är bara symtomlindrande. Men forskning pågår. I en studie som kallas Claritystudien utvärderar man om en så kallad monoklonal antikropp kan bromsa symtom och förändringar i hjärnan. I studien ingår patienter i tidiga sjukdomsfaser, som får det potentiella läkemedlet, en monoklonal antikropp(BAN2401), alternativt overksamt placebo. Antikroppen ges för att minska mängden av skadligt amyloid-beta, ett protein som samlas i hjärnan och förmodas orsaka sjukdomen. Detta är sista kliniska testet innan antikroppen kan godkännas och få börja säljas på marknaden. Clarity studien beräknas pågå fram till 2022. 


Demens och Musik

Musik och rytm berör oss känslomässigt med minnen och associationer. Efter att ha aktivt varit tillsammans i musik en stund börjar demenssjuka komma in i sin kropp och få tillgång till sina känslor. Och inte minst ger delaktighet i musik en känsla av att vara sedd och bekräftad. Välbefinnandet ökar.


Nyttan av att leva ett aktivt och hälsosamt liv

Läs om hur ett aktivt och hälsosamt liv minskar risken eller senarelägger risken för demenssjukkdom.




: